Ujuj så snoret sprutade på lillfis. Han va SÅ förkyld!  Redan kl 8.30 började vi åka hemåt igen. Både Hasse och Noel snörvla och snorade som 17.

Inte lika glatt denna dag....  

och trött va han också...  

Men man ser att han mår dåligt också. Hela vägen nös han och det fullkomligt spruta snor på stackarn.

Jag planderade in ett Donkenbesök då Noel älska Minionen som Amanda lämnat i husbilen. Jag kan säga att det va vääääldigt lyckat

han busa som 17 med den där kartongen och gubben!

Sen sov han

  '

Och vi körde HEM!

Puhh! 

Väl hemma va det bara att ta hand om en sjuk liten fis (menar Noel nu....  ) Hasse packade ur husbilen, då min rygg va paj   

Lillen verkade ÖVERLYCKLIG över att komma hem. Han kröp runt överallt i hela huset och lekte med sina leksaker och hade det bra. Mitt i allt ser jag något i ögonvrån, HAN GICK mellan soffan och fotpallen. Nej jag trodde inte riktigt på vad jag sett. Men senare gjorde han det igen och då såg Hasse det.

Sen började han stappla fram mellan möblerna och från Hasse till en möbel tex som här

Han busade så mkt så han somnade ovaggad innan kl19! 

Måste ju skriva att det va en märklig Värmlandsresa. Vi har nog aldrig varit där utan hundarna. Denna resa kändes otroligt tom....första utan Bobby vid liv. Och första utan Jozi. Jozi togs iofs väl om hand av Mia och Kaj, han hade det säkert toppenbra. Men det känns i hjärtat att lämna bort bästa vännen när man ska på semester.